SLUTET
Känslan av att behöva återvända till det jag lämnade bakom mig för en månad sedan är skakig, suddig och blandad. Men jag vill faktiskt inte åka hem. Nu är jag påväg ut i det liv som jag vill leva, och det vill jag fortsätta med. Min Kinavistelse har öppnat upp min världsbild och givit mig insikt om vem jag är och visat vilken jord det är mina fötter står på. Äventyr lockar mig, allt som finns kvar att se, upptäcka, nya människor och kulturer att möta.
Så kort och gott, det blir en sväng hem nu, tvätta upp lite genomsmutsiga kläder, visa mormor de uppsydda klänningarna från skräddarparet, överleva fram till studenten, fixa det där körkortet och jobba ihop lite pengar till fortsättningen.



Gänget, varenda en av er har varit viktig för mig under den här resan. (Foto Flora)
TEMPELFREDAG





Trots regn brann ljus och rökelser överallt. Trots att det var bara vi där?



Lunchen som serverades var helt fri ifrån djur, väldigt ovanligt i vår Kinavistelse,
det var tillverkat i någon deg och såg ut som kött ändå och nog min sämsta kinesiskamatupplevelse.
VERNISSAGE
Jag har inte många timmar kvar här och lusten att blogga har ebbat ut därför länkar jag till Floras blogg, min kära vän och resekamrat, kolla in bilder från vernissagen genom att trycka på florainlägg, här.



En liten oas mitt i stadskärnan, bland buller och bong, skyskrapor och lyxaffärer, som besöktes under dagen.
HÄNGNING
Tiden börjar rinna ut, ångest blandat med sorg, jag har blivit frisk nu och njuter i fulla drag av en älskad tid i livet.

Under gårdagen hade vi en avskedslunch med gänget från TCG och på eftermiddagen "hängde" vi i fulla drag, timmar av mätande och ljussättning, klättrandes på skeva stegar. Det känns underbart att äntligen vara klar med måleriet, och att äntligen betrakta verket från håll.


Portvaktens son var med på lunchen och jag blev lite kär i hans mössa och hela han.



Levande grodor som är färgade i blått och rosa, bara att håva upp,

larv på burk,

och en dam vid Bird and Flowermarket, som besöktes på kvällskvisten.

En månad i Kina har snart gått vilket känns knasigt och jag undrar lite vart tiden tog vägen.
Vi korsar farliga trafikleder som vi inte gjort något annat, reagerar knappt när gubben på
bussen framför dig står med flertal öppna platspåsar i ljusblått innehållandes deverse
djurdelar som ska förtäras, prutar ned priset under hälften du först blev erbjuden att betala,
handlar jordgubbar och apelsiner på gatan utanför husknuten eller beställer in
flertal rätter på ändå sånärt västerländskt café till en bråkdel av vad du skulle behöva göra
i det land du växt upp.
Mest kommer jag sakna sena, ljuma promenader när det är så mycket dans och prat på gatorna, mitt dräggiga liv i mitt minimala rum med min rumskamrat Cornelia och vara helt bortom vad klockan visar, för det har inte spelat så stor roll här.
FÖRGIFTAD
MIAO BYN
förbi jordbruk och stora fabrikslokaler som var under uppbyggnad, passera by efter by, på vägar som var mer än platta.


Det dukades upp till festligheter.
Under bröllopscermonin, som hölls utanför den lilla kyrkan i byn, sjöngs dets och
dansades, även vi bidrog med sång.

Innan måltiden blev några av oss inbjudna hem till en familj, vi blev bjudna på små mandariner
och torra kakor, som vi intog på minimala pallar.

Sura rädisslice, kött, fetter, sjögräs, toffu och grodar bla.

Alla kvinnor, ialla åldrar, bar kjol.
Vältillbaks i vår del av provinsen hade jag picnic med Mika, Svea och Cornelia i skateparken som var full av dansande, badmintonspelande, rullskridsåkande pensionärer. Vi alla börjar längta hem nu, men kvällar som dessa är något jag verkligen kommer att sakna.

KONSTNÄRSDAGAR
Efter det begav vi oss till TCG för föreläsning med konstnären Lou Fei som talade om 'Chinese Contemporary Art during 1980'- 2000, den samtida kinesiska konsten och dess historia, kopplat till sin egen konst. Oerhört intressant, tänk att ett land kan totalförbjuda all typ av konst och kultur! Mitt projekt speglar mycket av det som berättades och jag önskar jag fått föreläsningen lite tidigare i min vistelse. Jag blev också taggade på att göra performanceart.
Efter lunchtid var det dags för atljéebesök som Luo Fei också tog med oss på. Vi besökte flera konstnärer i deras ateljéer som berättade om sina arbeten. Jag var helt exalterad.
Jag älskar människor som vill och vågar uttrycka sig genom konsten, och så älskar jag ateljéer såklart.
Jag har haft min bästa och mest inspirerande dag i Kunming.





SNABBA HIPP'STER
Det bildar pooler av vatten på gatorna som dränker låga gympaskor.
Kalla ateljéefingrar; inte ens fullaste hoodiniunderställx2+pappasraggsockor räcker dessa dagar.
Solen tittade fram idag och den där längtandesmeddåligkreativitetsdagarochsålesspålivetikinatjejen blev lite gladare och öppnade upp för allt vackert omkring henne igen.
Det går framåt med projektet men det är tuffare när det är kallt ute och valet av uppspänd duk känns galet dumt då den är äckligt stor och tar lång tid att fylla, men jag mår bra i processen och tror att resultatet kommer nå slutligen någorlunda mål ändå.

För att mjuka upp musklerna gick jag och vännerna och tog en helkroppsmassage senare på eftermiddagen. En timme för 35 kr och jag var en helt ny människa, dock lätt illamående och med en lätt huvudvärk. Varje kota är genomarbetad, fötter, vader, fingrar och ansikte. Oerhört värt.
TEDAG


FLER ATELJÉER ÅT FOLKET
Det pysslas i ateljéen, det köttas från flertal nu, det är häng där. Jag mår bra här.

Ett politiskt skadat mansdominerat samhälle, identitet, historia och industrialicering.
Vi får vell se hur jag lyckas med det.

Michaela söker inspiration och satsar extrema blyertsskisser.

Sofies fokus ligger som mitt, på de äldres kina.

Flora och Felix kom förbi en sväng för ett häng innan english corner.

Lika mycket som jag längtar tills jag kan betrakta min enormt förstora val av uppspänd duk på håll och gå vidare
till nästa, lika mycket älskar jag processen att få komma tillbaks till den och spendera tid på det här stället.
NYA MÖJLIGHETER

Vädret de senaste dagarna har varit episkt, varma vårvindar, klarblå himmel och en strålande sol, tänker på morfar och tror han skulle stortrivas i det här klimatet, aldrig för kallt eller för vamt. Jag fruktar en regnperiod vi blivit varnade för men den verkar vara vilse.
Jag har promenerat långt med Cornelia idag, ätit en söt picnic i skateparken och hängt i ateljéen för några timmars skapande.
ATELJÉEHÄNG



Satans taniga barbies på den här delen av kontinenten, Corny blev förskräckt och bestämde sig för att bygga sitt projekt utefter denne.
The last two pic's kommer från Cornelia, vars dator gått i kras och bilder nu hamnar på min dator, färdiga att låna.
FÖRGIFTAD DRAKFLYGAREDAG


En dag då jackan lätt gled av, men vårvindar fläktade solvarma ansikten.



Flora och Felix. Så episkt fina.

En väldigt harmonisk förmiddag, känslofylld.


Det har varit en relativt trött dag, men vacker. Efter en god middag på ett amerikanskinspireratställe, vandrade jag med Corny och Mika till Walmart (för att göra kvällen än mer amerikansk). Med asiatsik touch fanns här allt att tänka sig i stora upplagor och galet med inplastat godis. Jag vet någon som gillat detta enormt. Corny och jag köpte Snickers som vi mös med till kaffet i sängen nu ikväll.

ATELJÉETORSDAG MED GOSPEL


Jag är igång!

Mika jobbar i lera, fashinerande bra.

Ateljéen ligger belamrad tre smala rostiga industritrappor ovan markytan, jag älskar redan stället!



HOT SPRING
Ikväll har jag oroat mig för att det fanns cancerframkallande ämnen i mjölken jag häller i gröten och kaffet varje morgon, varit förbi marknad och inhandlat frukt och majskolvar, tittat på film nedbäddad med mika i min säng, skrivit intensivt i loggboken, skypat med peder och funderat över vad jag gör på andra sidan jorden.

TYG

Igår tog jag en taxi till The fabric Market, tyvärr var vår beskrivning dit skrivet med fel kinesiska tecken,
så resan hamnade på en betydligt dyrare nota en vanligt, då destinationen
även låg ovanligt långt bort ifrån våra kvarter.

Cornelia och jag köpte glittertyg till partykläder att syupp och det inhandlades även rött tyg för egen del,
till min studentklänning. På eftermiddagen vandrade vi till skräddaren i kvarteret intilll och lämnade in
skisser och tyg, det blir spännande att gå dit om en vecka och prova!

Tyvärr var det rätt svårt att hitta tyg och rätt tråkiga områden att vandra i så vi flydde fältet ganska tidigt, tanken
var att aldrig återvända men nu börjar jag få upp idéer för balklänning som jag tidigare hade tänkt
vaska..