SLUTET

Var ska jag börja? Jag har gått förbi skräddarparet för sista gången, låst ateljéen och lämnat tillbaka nyckeln, ätigt min sista måltid runt det runda bordet, köpt ett avloppsrör som jag rullat in 2metersstora tavlan,  klämt in mig på 62:an en sista gång bland stank och doft, köpt min sista kopp nudlar i köttbuljong, hängt en sista gång på Salvador's, tagit taxin för tio kronor tillbaks för att presspackaihop och kramat om alla nya möten. Och nu?

Känslan av att behöva återvända till det jag lämnade bakom mig för en månad sedan är skakig, suddig och blandad. Men jag vill faktiskt inte åka hem. Nu är jag påväg ut i det liv som jag vill leva, och det vill jag fortsätta med. Min Kinavistelse har öppnat upp min världsbild och givit mig insikt om vem jag är och visat vilken jord det är mina fötter står på. Äventyr lockar mig, allt som finns kvar att se, upptäcka, nya människor och kulturer att möta. 

Så kort och gott, det blir en sväng hem nu, tvätta upp lite genomsmutsiga kläder, visa mormor de uppsydda klänningarna från skräddarparet,  överleva fram till studenten, fixa det där körkortet och jobba ihop lite pengar till fortsättningen. 






Gänget, varenda en av er har varit viktig för mig under den här resan. (Foto Flora)






TEMPELFREDAG

En fredag med kallt regn och dimma, min andra dag med dåligt väder i Kina och kalla fötter. Vi åkte buss upp i bergen och besökte ett buddistiskt tempel. Här var det tyst och ensamt, en enorm grönska och frisk luft i jämfört med den förorenade stadskärnan vi är vana vid.










Trots regn brann ljus och rökelser överallt. Trots att det var bara vi där?






Lunchen som serverades var helt fri ifrån djur, väldigt ovanligt i vår Kinavistelse,
det var tillverkat i någon deg och såg ut som kött ändå och nog min sämsta kinesiskamatupplevelse.





VERNISSAGE

Igår hade vi vårt vernissage, det var en upplevelse och allt kändes så fint. Hedvig hade 5 galet bra dansnummer, det bjöds på färska jordgubbar, papaya och melon och folket från staden strossade runt. Många visade starkt intresse, frågade frågor på knaklig engelska och var mäkta imponerade av vår frispråkighet. Jag hade en väldigt fin kväll.

Jag har inte många timmar kvar här och lusten att blogga har ebbat ut därför länkar jag till Floras blogg, min kära vän och resekamrat, kolla in bilder från vernissagen genom att trycka på florainlägg, här







En liten oas mitt i stadskärnan, bland buller och bong, skyskrapor och lyxaffärer, som besöktes under dagen.

HÄNGNING


Tiden börjar rinna ut, ångest blandat med sorg, jag har blivit frisk nu och njuter i fulla drag av en älskad tid i livet.

Glädjedans i ateljéen efter slutspurt.

Under gårdagen hade vi en avskedslunch med gänget från TCG och på eftermiddagen "hängde" vi i fulla drag, timmar av mätande och ljussättning, klättrandes på skeva stegar. Det känns underbart att äntligen vara klar med måleriet, och att äntligen betrakta verket från håll. 





Portvaktens son var med på lunchen och jag blev lite kär i hans mössa och hela han.





Det har inte varit lika stor shoppinganda som flera av oss hade förväntat under resan, mycket är betydligt dyrare än vad jag trott, under dagen inhandlades dock rosa plattåskor som jag är mäkta lycklig över.



Levande grodor som är färgade i blått och rosa, bara att håva upp,


larv på burk,


och en dam vid Bird and Flowermarket, som besöktes på kvällskvisten.



En månad i Kina har snart gått vilket känns knasigt och jag undrar lite vart tiden tog vägen. 

Vi korsar farliga trafikleder som vi inte gjort något annat, reagerar knappt när gubben på

bussen framför dig står med flertal öppna platspåsar i ljusblått innehållandes deverse

djurdelar som ska förtäras, prutar ned priset under hälften du först blev erbjuden att betala,

handlar jordgubbar och apelsiner på gatan utanför husknuten eller beställer in

flertal rätter på ändå sånärt västerländskt café till en bråkdel av vad du skulle behöva göra

i det land du växt upp.

 

Mest kommer jag sakna sena, ljuma promenader när det är så mycket dans och prat på gatorna, mitt dräggiga liv i mitt minimala rum med min rumskamrat Cornelia och vara helt bortom vad klockan visar, för det har inte spelat så stor roll här.







FÖRGIFTAD

Allt har vänts ut och in i mig, undrar vad som återstår. Matförgiftning suger.

MIAO BYN

Tidigt som attan hämtade en buss upp oss denna morgon, vi skulle komma att färdas över berg och dal,
förbi jordbruk och stora fabrikslokaler som var under uppbyggnad, passera by efter by, på vägar som var mer än platta.

För att anlända i Miao byn. Kina har 56 olika nationaliteter eller minoriteter, Miao är en av dem.
Vi hade turen att bli inbjudna till byn när det nalkades bröllop.


Det dukades upp till festligheter.
Under bröllopscermonin, som hölls utanför den lilla kyrkan i byn, sjöngs dets och
dansades, även vi bidrog med sång. 


Innan måltiden blev några av oss inbjudna hem till en familj, vi blev bjudna på små mandariner
och torra kakor, som vi intog på minimala pallar.


Sura rädisslice, kött, fetter, sjögräs, toffu och grodar bla.


Alla kvinnor, ialla åldrar, bar kjol.

Det var ett fint besök i byn. Lika mycket som jag älskar kontrasterna om hur ett vardagsliv kan se ut, lika mycket hatar jag känslan över att betraktas som en filmstjärna utan ha gjort något för att förtjäna det, jag har bara råkat föddas på en annan del av jorden. 

Vältillbaks i vår del av provinsen hade jag picnic med Mika, Svea och Cornelia i skateparken som var full av dansande, badmintonspelande, rullskridsåkande pensionärer. Vi alla börjar längta hem nu, men kvällar som dessa är något jag verkligen kommer att sakna.





KONSTNÄRSDAGAR

Igår fyllde Mika 18 vilket firades med urmysig bagelfrukost och presentöppning i vårt vardagsrum med hela gänget tidigt på morgonen.
Efter det begav vi oss till TCG för föreläsning med konstnären Lou Fei som talade om 'Chinese Contemporary Art during 1980'- 2000, den samtida kinesiska konsten och dess historia, kopplat till sin egen konst. Oerhört intressant, tänk att ett land kan totalförbjuda all typ av konst och kultur! Mitt projekt speglar mycket av det som berättades och jag önskar jag fått föreläsningen lite tidigare i min vistelse. Jag blev också taggade på att göra performanceart.

Efter lunchtid var det dags för atljéebesök som Luo Fei också tog med oss på. Vi besökte flera konstnärer i deras ateljéer som berättade om sina arbeten. Jag var helt exalterad.

Jag älskar människor som vill och vågar uttrycka sig genom konsten, och så älskar jag ateljéer såklart.

Jag har haft min bästa och mest inspirerande dag i Kunming. 


Vi besökte bland annat konstnären Hu Jun.

Hans tidigare ateljée hade brunnit ned för några veckor sedan. Dess läge var episkt; beläget
högt över hustaken med enorm utsikt.




Idag har jag jobbat i ateljéen hela dagen, klippt och klistrat enormt med tiningspapper, ätigt färska
jordgubbar och majskolvar som många andra dar i Kina.







SNABBA HIPP'STER

Regnet i Kunming är kallt.

Det bildar pooler av vatten på gatorna som dränker låga gympaskor.
Kalla ateljéefingrar; inte ens fullaste hoodiniunderställx2+pappasraggsockor räcker dessa dagar. 

Solen tittade fram idag och den där längtandesmeddåligkreativitetsdagarochsålesspålivetikinatjejen blev lite gladare och öppnade upp för allt vackert omkring henne igen. 

Det går framåt med projektet men det är tuffare när det är kallt ute och valet av uppspänd duk känns galet dumt då den är äckligt stor och tar lång tid att fylla, men jag mår bra i processen och tror att resultatet kommer nå slutligen någorlunda mål ändå. 




För att mjuka upp musklerna gick jag och vännerna och tog en helkroppsmassage senare på eftermiddagen. En timme för 35 kr och jag var en helt ny människa, dock lätt illamående och med en lätt huvudvärk. Varje kota är genomarbetad, fötter, vader, fingrar och ansikte. Oerhört värt. 






TEDAG

Workshop i kalligrafi, Teceremoni och Riktig baguette. 

En dag av enormt tedrickande hemma hos en kalligrafiexpert, som hade ett episkt vackert hem.
Jag är van vid att hälla i mig litermängden te, där satt jag istället framför en matskedsstor tekopp i en ceremoni av löjligt små tekannor och nätta rörelser. Kalligrafi var komiskt svårt, men då det fortfarande anses ha mycket hög status i den kultur jag befinner mig i, känns det värdefullt att få ha provat på dess konst. 

Tröttpålivetikinatjej tog sedan bussen till French café nere i stadskärnan och unnade sig en banansmoothie och riktig baguette med riktig salami, satan vad less jag är på kinamat.

 


FLER ATELJÉER ÅT FOLKET

Måndag i Kunming. Halvtid. 
Det pysslas i ateljéen, det köttas från flertal nu, det är häng där. Jag mår bra här. 

Ikväll har jag hängt på english corner på TCG, samtalat på engelska med kineser över en kopp te. Det är varje måndagskväll och enligt mig svårstel kommunikation, förra gången fastnade jag med en minoritetsintresseradwallenbergsexpert, ikväll var det lite lugnare och jag samtalade med en som hade målade jeans i softa färger och dålig engelska, en annan som ville diskutera kinesisk läkekonst.


Ett politiskt skadat mansdominerat samhälle, identitet, historia och industrialicering.
Vi får vell se hur jag lyckas med det.


Michaela söker inspiration och satsar extrema blyertsskisser.


Sofies fokus ligger som mitt, på de äldres kina.


Flora och Felix kom förbi en sväng för ett häng innan english corner.


Lika mycket som jag längtar tills jag kan betrakta min enormt förstora val av uppspänd duk på håll och gå vidare
till nästa, lika mycket älskar jag processen att få komma tillbaks till den och spendera tid på det här stället.


NYA MÖJLIGHETER

Ett nytt år har anlänt vilket jag firade med nyårsbuffé på TCG Nordica, önskningar inför det kommande året och konsert med bland annat Rhonda Darsey, natten fortsatte sedan med dans långt in på småtimmarna.

I mitt nästa liv vill jag föddas mörkhyad och ha en otrolig gospelröst

Vädret de senaste dagarna har varit episkt, varma vårvindar, klarblå himmel och en strålande sol, tänker på morfar och tror han skulle stortrivas i det här klimatet, aldrig för kallt eller för vamt. Jag fruktar en regnperiod vi blivit varnade för men den verkar vara vilse.

Jag har promenerat långt med Cornelia idag, ätit en söt picnic i skateparken och hängt i ateljéen för några timmars skapande.

ATELJÉEHÄNG
Cornys tavla gapar tom då sjukdom drabbat huset och snart även jag. 


Satans taniga barbies på den här delen av kontinenten, Corny blev förskräckt och bestämde sig för att bygga sitt projekt utefter denne. 

The last two pic's kommer från Cornelia, vars dator gått i kras och bilder nu hamnar på min dator, färdiga att låna.








RSS 2.0